Stäng

Brandskydd i radhus

Foto: TA Fotografi

Kontakt

Räddningstjänsten i Svedala
Befäl i beredskap
040-626 82 31. Akut läge, ring 112.
raddningstjansten@svedala.se

Genom åren har det inträffat flera stora bränder i radhusbebyggelse runt om i Sverige. Dessa har ofta fått svåra konsekvenser, främst i form av stora skador på egendom. Hur kunde dessa bränder få så stora konsekvenser?

Det har i ett stort antal fall visat sig att bränderna har kunnat ta sig obehindrat till vinden och där spridit sig okontrollerat till de angränsande bostäderna, vilket har medfört totalskador i hela radhuslängan. Det har i flera av dessa fall funnits brister i det byggnadstekniska brandskyddet, vilket orsakat det snabba brandförloppet. Detta har i sin tur försvårat räddningstjänstens arbete vid insatsen. Boverket, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.

Fastighetsägaren är ansvarig för brandskyddet

Ansvaret för brandskyddet i byggnaden åligger, enligt lagen (2003:778) om lagen om skydd mot olyckor, fastighetsägaren. Du som fastighetsägare ska alltså se över brandskyddet i ditt radhus och åtgärda eventuella brister. Räddningstjänsten rekommenderar dig som fastighetsägare att se över hur brandcellsgränsen mellan dina radhus är utförd och om det finns några brister. I denna informationssamanställning beskrivs några enkla åtgärder kopplat till de vanligaste bristerna i det byggnadstekniska brandskyddet i radhus.

Vanliga brister på brandskyddet i radhus

Orsaken till att bränder i radhus ofta blir så omfattande beror till stor del på att branden sprider sig mycket snabbt mellan fastigheterna. Grunden inom brandskydd i Sverige är att det ska ta minst 60 minuter för en brand att sprida sig mellan två lägenheter eller bostäder. I många radhus finns dock problem med att brandcellsgränserna mellan lägenheterna är försvagade eller obefintliga, vanligtvis på vinden. I radhus med brister i brandskyddet kan en brand sprida sig mellan lägenheter mycket snabbare än på 60 minuter. Vinden är den vanligaste vägen för snabb brandspridning.

Information om hur en radhusbrand kan sprida sig. Illustration.

Ett vanligt sätt som en brand kan sprida sig i en radhuslänga. Illustration: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

Öppen eller ventilerad takfot

Om byggnaden har en öppen eller ventilerad takfot, det vill säga en ventilationsöppning till vinden i anslutningen mellan yttertaket och ytterväggarna, medför det att en brand kan sprida sig upp på vinden via utsidan av fasaden, exempelvis via ett fönster. Om detta händer kan branden snabbt sprida sig över hela vinden och smita förbi eventuella brandcellsavskiljningar.

Otillräckliga avskiljande väggar

Det är mycket vanligt att avskiljande väggar på radhusvindar antingen inte är byggda tätt mot yttertaket eller att väggar saknas helt. Branden kan dessutom sprida sig över en brandavskiljande vägg om anslutningen materialet på takets undersida, som väggen ska ansluta mot, är en plastduk, träfiberboard, masonit eller liknande, eftersom otätheter uppstår när materialet brinner bort eller tappar formen på grund av värmen.

Håltagningar i vägg

Det kan finnas håltagningar i väggarna, för till exempel kablar eller ventilationskanaler, som inte är täta. Det kan även finnas skador i väggarna som gör att väggen inte är tät. Otäta håltagningar och skador i väggarna gör att en brand snabbare kan spridas till resten av vinden.

Lätt konstruktion i vindsbjälklag och takstolar

Ofta har radhus en lätt konstruktion i takstolarna och vindsbjälklaget. En lätt konstruktion innebär bland annat att bjälklaget är byggt med exempelvis träbjälkar och gipsskivor, istället för betong. Oftast är träbjälkarna sammanfogade med spikplåtar, som snabbt lossnar om de blir utsatta för brand, vilket i sin tur innebär att vinden rasar samman. En sådan konstruktion är inte nödvändigtvis en stor brist i sig, men i kombination med otillräckliga brandavskiljningar kan den mycket snabbt leda till totalskada vid händelse av brand. 

Att tänka på innan du gör brandskyddsåtgärder i radhus

Tänk på att utföra alla brandskyddsåtgärder på ett fackmannamässigt sätt. Tätning av takfot och upprättande av nya avskiljningar på vinden kan ha inverkan på vindens ventilations- och fuktförhållanden. Därför rekommenderar räddningstjänsten dig som fastighetsägare kontakta en fackman för konsultation avseende ventilationen.

Åtgärder som kan förbättra brandskyddet

Här beskrivs några åtgärder kopplat till de vanligaste bristerna i det byggnadstekniska brandskyddet i radhus.

Avskiljande väggar på vind

Se till att det finns väggar på vinden som skiljer av lägenheterna. Kontrollera också så att dessa väggar har en ordentligt brandavskiljande förmåga, exempelvis träreglar med gipsskivor på varje sida. Är vindsbjälklaget av betong eller motsvarande robust konstruktion är det inte säkert att den vertikala avskiljningen är nödvändig.

Avskiljning ska sluta tätt mot yttertaket

Anslutningen mellan brandcellsväggen och yttertakets undersida måste utföras på ett sådant sätt att inga glipor uppstår. För att täta anslutningarna kan gipsskivor eller andra obrännbara skivor monteras i taket på var sida om den avskiljande väggen. Taket bör då kläs in minst 60 cm på var sida om skiljeväggen, från nock och ända ner till takfoten. Om uttertakets undersida består av masonit, plast eller liknande bör en fackman konsulteras för att närmare undersöka brandcellsgränsen och möjliga åtgärder.

Täta hål i väggar 

Genomföringar i brandcellsgränser ska utformas så att den brandavskiljande förmågan upprätthålls. Det krävs därför att alla genomföringar och springor tätas med lämplig metod som klarar brandavskiljningskraven, exempelvis brandklassad tätningsmassa eller med gipsskivor.

Täta takfötter

För att minska risken för att en brand ska sprida sig till vinden via en öppen takfot kan hela eller delar av takfoten tätas, exempelvis med värmebeständiga och obrännbara skivor. Hur stor del av takfoten som bör tätas beror på hur brandskyddet i just ditt radhus är utformat och åtgärden bör diskuteras med en sakkunnig fackman. Beakta även ventilations- och fuktförhållanden på vinden.

Mer läsning

Boverket, som ansvarar för byggregler i Sverige, har tidigare uppmärksammat om problematiken. Sök upp informationsbladet på Boverkets webbplats.

Boverkets webbplats

Skrifterna heter Boverket informerar 2008:4 samt Boverket informerar 2003:6.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har sammanställt information och länkar till andra kommuners arbete med att förbättra brandskyddet i radhus. Information finns på myndighetens webbplats.

Information på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats

Publicerad 2016-11-02 kl 15:55
Sidansvarig: Hampus Hagenbjörk
Uppdaterad 2023-10-19 kl 10:28