Börringe bygdegårdsförening

Vi träffade Börringe bygdegårdsförenings ordförande Rolf Stridsberg och sekreterare Gunilla Nilsson för att höra hur de behåller och utvecklar en förening i en bygdegård.

Berätta vad gör ni i er förening?

Gunilla: "Börringe bygdegårdsförening vill vara en sammanhållande och utvecklade kraft för hela kommunen. Vi erbjuder en jättefin gård som passar för många olika sammankomster och tillställningar. Här arrangerar vi egna fester, föredragskvällar och samkväm av olika slag. Sen hyr vi också ut lokalen för privata fester, bröllop, konfirmation, begravningskaffe, dop, modevisningar, julfester, pysselkvällar, årsmöten, teater, bakluckeloppis och mycket mer. Efter pandemin har dock bokningarna gått ner och vi försöker nu nå ut för att göra bättre reklam för vår fina bygdegård som är en tillgång för hela samhället".

Många bygdegårdar i Sverige byggdes under tidigt 1900-tal för att det var stor brist på lokaler att samlas i och utöva olika fritidsintressen, främst för unga. I princip alla bygdegårdar är byggda av ideella krafter och virket var ofta skänkt. Idag är bygdegårdarna en naturlig samlingsplats samt historie- och kulturbärare i samhället.

Rolf: "Att hyra lokal kostar ungefär 300 kr i timmen (2024) om man till exempel ska ha föreningsmöte eller föredrag. Om man vill hyra hela huset för ett bröllop kostar det 7 000 kr och då ingår städning. Man kan själv ordna catering och dricka så jag tror det är bra alternativ för många som vill fixa mycket själv. Vi har ju också en fin liten scen som är perfekt om man vill ha band eller DJ med sig. Vi har även projektor och mikrofoner här, så det är bra förutsättningar för många event".

Föreningen är en så kallad andelsförening vilket innebär att man köper minst 8 tegelstenar i byggnaden a 25 kr och får ett andelsbevis för det. Sen är man medlem på livstid.

Rolf: "Sen har vi också en liten lägenhet på andra våningen där man kan bo på natten om man hyr festlokalen och ska ställa i ordning möblerna dagen efter och grovstäda. Så slipper man ta taxi till något annat hotell. Det är också gott om parkeringsplatser och nära till motorvägen, så vi tycker detta är en väldigt bra lokal".

Hur blev du engagerad i föreningen?

Rolf: "Redan när jag var väldigt ung på 1950-talet var jag här med mina föräldrar. Sen när jag var tonåring var jag med och arrangerade fester för Centern Ungdomsförbund, som var väldigt engagerad på landsbygden. Vi var fyra bästa kill-kompisar som ordnade fester, alltså dans, varannan vecka, det var väldigt roligt. På den tiden fanns inte internet och Facebook så informationen om alla arrangemang gick från mun-till-mun. De flesta på landet var medlemmar i Centerns Ungdomsförbund för då fick man både komma på festerna. På den tiden var det ett handskrivet informationsblad som var informationen. Så varannan vecka var det dans till levande musik här och det var helt fullt varje gång. Det var nog så många träffade sin partner på den tiden. Nu är det inte dans så ofta men vi har många olika andra arrangemang. Jag har också dragit igång en öppen herrklubb där vi äter sillamackor, dricker öl och spelar kort. Vi har väldigt roligt ihop och det är bra att ha någonstans att träffas".

Gunilla: "Jag har varit med sen 1970-talet då min man och jag träffades här. Min svärmor var väldigt engagerad och tillsammans så arrangerade vi nyårsfest, Knutsbal, grisfester, valborgsfirande, midsommarfirande, ålagillen och gåsamiddag. Det är inte samma sug idag att komma hit på dessa event eftersom utbudet i samhället har blivit så mycket större. Men vi arrangerar fortfarande en mängd olika event varje år. Vi har också grisfesten varje år och det lockar ungefär 100 personer. God mat och dans är något som många tycker om! Idag försöker vi samarbeta också med byalagen för att få igång olika arrangemang. De har ju ofta aktiviteter men inte egna lokaler".

Vad är det roligaste med er förening?

Gunilla: "Det är absolut när vi kan fylla gården med fest och liv! Och vi vill få in pengar så att föreningen kan fortsätta leva och ge den gemenskap i bygden som den har gett. Det är väldigt roligt att träffas och ha det gott ihop".

Rolf: "Jag är glad över att vi har så många arrangemang som drar in pengar så att föreningen kan fortsätta leva. En bygdegård är verkligen en tillgång såväl till vardags och fest som vid krisiga tillfällen i samhället. Idag kanske vi ser det som en självklarhet att ha någonstans att träffas men det är det inte. Jag hoppas att kommande generationer tar vara på bygdegårdarnas möjlighet till gemenskap och lokal att utöva fritidsintressen i". 

Fakta om Bygdegårdar

• Hemsida till föreningen: webbsida.
• I Sverige finns 1469 bygdegårdar och de flesta har en lokalyta på 300 - 400 kvm.
• Bygdegårdarna har ett riksförbund, se dess webbsida. 
• Bygdegårdarna är allmänna samlingslokaler som är öppen för alla och förvaltad av en ideell styrelse och drivs av ideella krafter.
• Ett av syftena med bygdegårdar är att stärka demokratin och medborgarinflytande då det finns en lokal att samlas på för diskussioner och sammanhållning.
• En bygdegård är en allmän samlingslokal skapad och byggd av lokala medborgare utifrån bygdens behov, men är öppen att hyra för alla.
• Bygdegårdarna välkomnar alla med en demokratisk värdegrund.
• I bygdegården skapas en social sammanhållning och ett engagemang som är grunden för att både människor och bygder kan utvecklas.
• Se film här via YouTube om Bygdegårdar i Sverige.