Hoppa till huvudinnehållet Till startsidan

Gödselhantering

Foto: Svedala kommun

Kontakt

Viktoria Olsson
Vik. miljöinspektör
040-626 80 00
registrator.bmn@svedala.se

Gödsel innehåller mycket näringsämnen och smittoämnen och därför är det mycket viktigt att hantera gödseln på ett miljömässigt accepterat vis. Djurägaren är ansvarig för att ta till tillräckliga skyddsåtgärder för att undvika läckage.
De nationella miljömålen "Ingen övergödning" samt "Giftfri miljö" är vägledande för miljöenhetens och verksamhetsutövarnas gemensamma ansvar. Vid lagring av gödsel, oavsett antal djur eller djurslag, ska läckage inte ske till mark och grundvatten.

Gödsellagringsplats

Vid lagring av gödsel, oavsett antal djur eller djurslag, ska läckage inte ske till mark eller grundvatten. Verksamheter som inte kan lagra gödseln under den tid som krävs kan lösa detta genom att lämna bort gödseln till lantbrukare, som kan lagra gödseln vidare. Gödsellagring inne i byggnad, t ex ströbädd på hårdgjord yta, får räknas in i utrymmet för lagring av stallgödsel.

Storleken på utrymmet för lagring av stallgödsel för jordbruksföretag ska vara enligt nedan:

Jordbruksföretag med 1-2 djurenheter

Gödseln ska lagras så att inget läckage till omgivningen kan ske, i enlighet med de allmänna hänsynsreglerna.

Jordbruksföretag med 3-10 djurenheter

Gödseln ska lagras så att inget läckage till omgivningen kan ske. Utrymmet ska klara lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader. Gjuten gödselplatta eller annan tät lagringsmöjlighet, t ex container med vidarelagring på gjuten platta, krävs.

Jordbruksföretag med mer än 10 djurenheter

Gödseln ska lagras så att inget läckage till omgivningen kan ske. Utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, häst, får eller getter. Vid annan djurhållning ska lagringsutrymmet klara gödselproduktion motsvarande 10 månader. Gjuten gödselplatta eller annan tät lagringsmöjlighet, till exempel container med vidarelagring på gjuten platta, krävs.
För dessa verksamheter finns möjlighet att ansöka om dispens från kravet på lagringskapacitet. En sådan dispensansökan prövas av länsstyrelsen.

Gödselhantering på gårdar som inte är jordbruksföretag

Bygg och miljö har tillsynsansvaret och utför inspektioner på hästgårdar i syfte att kontrollera att miljöbalkens bestämmelser följs. Även gårdar med endast två hästar kan innebära en risk för miljön. Många små anläggningar inom ett område kan ha samma miljöpåverkan som en stor anläggning, och därför är det viktigt att ställa krav även på mindre verksamheter.

Vid en rutininspektion av miljöskyddet på ett lantbruk eller en hästgård kontrolleras bland annat gödselhanteringen. För att förhindra näringsläckage till mark och vatten ska gödsel förvaras på en tät plats. Utöver gödselhantering kontrolleras även kemikaliehantering (inklusive bekämpningsmedel), avfallshantering samt förvaring av cisterner.

Grundläggande gäller att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att förhindra att människors hälsa och miljön utsätts för en negativ påverkan. Det är verksamhetsutövarens ansvar att miljöbalken följs.

Information om eventuella kommande bestämmelser från Bygg och miljö

I dagsläget finns inga krav på hur länge en verksamhet ska kunna lagra sin gödsel om den inte klassas som ett jordbruksföretag. Det finns förslag om att ändra lagstiftningen så att all hästhållning omfattas av krav på att kunna lagra gödsel en viss tid. Det kan också finnas skäl för oss som tillsynsmyndighet att enligt de allmänna hänsynsreglerna kräva att gödseln kan lagras under en viss tid.

Om du tar emot eller lämnar bort stallgödsel

Företag som tar emot eller lämnar bort stallgödsel ska anteckna den mängd som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alt. hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till eller från vem gödseln levereras.

Spridningsregler

1 augusti-31 oktober får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller före sådd av höstoljeväxter. Detta gäller när du sprider på mark med 15 procent lerhalt eller mindre. Om du sprider på mark med mer än 15 procent lerhalt får du sprida i växande gröda och inför sådd av annan gröda än höstoljeväxter, exempelvis höstsäd. Den växande grödan ska vara avsedd för övervintring och får inte vara en fånggröda.

1 oktober-31 oktober får du ändå sprida fasta gödselslag i både växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock under denna period bara spridas i växande gröda. Som fasta gödselslag räknas gödsel som kan lagras till minst en meter utan stödvägg, som till exempel djupströbädd. På obevuxen mark ska gödseln brukas ner inom fyra timmar, det vill säga blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt.

1 november-28 februari är det förbjudet att sprida gödselmedel.

Spridningsregler 

Gödselstuka

Lagring av gödsel direkt på marken (stukalagring) i form av kompostering eller endast tillfällig lagring, kan i undantagsfall accepteras t ex för att gödseln ska få högre koncentration av växtnäringsämnen och bli lättare att sprida. I de fall stukalagring kan accepteras ska det ske så att Jordbruksverkets allmänna råd följs. Stukalagringen räknas aldrig in i den lagringskapacitet som en verksamhet behöver. De lantbrukare som tar emot gödsel från hästgårdar som inte har egen tillräcklig lagringskapacitet får alltså inte lägga gödseln direkt på marken, med undantag för en kortare förvaring i samband med spridning. Stukalagring behöver inte anmälas till kommunen utan det är gödselproducentens eget ansvar att placering, gödseltyp mm är lämplig. Om du känner dig osäker kontakta oss gärna. Vid olämplig placering av en stuka kan verksamhetsutövaren bli tvingad att flytta stukan för att minska dess miljö- och hälsopåverkan.

Tillfällig lagring i fält

Tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i stuka i fält får endast ske av gödsel som kan lagras till minst 1 meters höjd. Lagringstiden ska alltid hållas så kort som möjligt. Om växtnäringsinnehållet, i synnerhet kväveinnehållet, i gödseln är högt (t.ex. fjäderfägödsel eller nötgödsel med liten halminblandning) ska tillfällig lagring i fält i första hand ske i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar och tidig höst inför höstsådd. Under tidig vår och under senare delen av hösten ska lagringstiden begränsas till någon eller högst några veckor. Gödsel med större inblandning av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd, gödsel med lågt näringsinnehåll eller komposterad gödsel kan lagras under något längre tid. Vid tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i fält ska följande beaktas:

  • Att stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält ska lagringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år.

  • Att mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses motiverat med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet.

  • Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.

  • Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.

  • Att jordarten på lagringsplatsen är av sådan karaktär att den förhindrar snabb genomrinning genom markprofilen.

  • Att lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar.

  • Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.

  • Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer för närboende. (SJVFS 2009:82).

Kompostering i fält

Kompostering av stallgödsel på jordbruksverksamheter som har krav på utrymme för lagring enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska i första hand ske i utrymmen som uppfyller kraven för lagring. Kompostering av gödsel som kan lagras till minst 2 meters höjd och som behöver komposteras innan spridning kan dock ske i stuka i fält. Vid sådan kompostering ska följande beaktas:

  • Att komposteringen i första hand sker under sommarhalvåret (april till oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig inblandning av strömedel t.ex. hästgödsel.

  • Att gödseln sprids vid närmast lämpliga tillfälle efter det att komposteringen av materialet är avslutad.

  • Att kompost som ligger kvar längre än till oktober månad täcks med tätt material. Hästgödsel eller dylikt med stor inblandning av halm behöver dock inte täckas.

  • Att utläggning i en och samma kompost sker under en begränsad tidsperiod.

  • Att komposten placeras på åkermark som är i bruk och på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör komposteringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år.

  • Att en gröda anläggs på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln avlägsnats.

  • Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.

  • Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning eller ansamling av vatten under komposteringstiden.

  • Att jordarten på platsen inte är av sådan karaktär att det sker en snabb genomrinning genom markprofilen. Sandjordar bör därför undvikas. Tyngre jordar kan bearbetas ytligt innan kompostering för att undvika att snabb genomrinning sker genom sprickor och maskgångar.

  • Att grundvattenytan på platsen inte ligger nära markytan och att det inte förekommer risk att grundvattenytan stiger till markytans nivå under komposteringstiden.

  • Att komposten inte placeras på en plats som utgör infiltrationsområde för dricksvattentäkt.

  • Att komposteringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar.

  • Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer.

  • Att komposteringsplatsen väljs så att olägenheter för närboende i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer.

  • Att komposten ordnas på sådant sätt att kompostering främjas bl.a. genom att storlek och utformning på stukan anpassas så syrebrist kan undvikas. (SJVFS 2009:82).

Dispens

Bygg- och miljönämnden kan, om det finns särskilda skäl, i enskilda fall bevilja dispens från gällande spridningsregler. Med särskilda skäl menas sådant som verksamheten varken kunnat eller borde förutsett och inte heller kunnat påverka.

Att ditt lagringsutrymme inte räcker till som en följd av din planering, långvarig period av regn eller en sen vår är normalt sett inte tillräckliga skäl för att få dispens.

Har du problem med jordflykt i vårbruket finns det möjlighet att ansöka om undantag för att sprida gödsel på utsatta fält utan krav på nedmyllning och därmed binda den flyktiga jorden.

Tillsynsavgift

Tillsyn enligt miljöbalken finansieras genom att miljöfarliga verksamheter betalar tillsynsavgift.

B- och C-verksamheter har årlig tillsynsavgift. Mindre verksamheter betalar en timavgift där bland annat restid, inspektionstid, skrivelse/beslut samt administrativt arbete ingår. 

Publicerad 2016-06-01 kl 15:29
Sidansvarig: Viktoria Olsson