Ärende om räddningstjänstens organisation återremitterat av kommunfullmäktige

Det var Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L), Sverigedemokraterna (SD) och Älska Svedala (ÄS) som återremitterade ärendet. Skälen är bland annat:

• Att utreda aspekter av Sveriges inträde i NATO utifrån den nya säkerhetspolitiska situationen.
• Att djupare belysa alternativa samverkansformer i förhållande till förbund. Partierna vill dessutom ha en ekonomisk jämförelse mellan egen regi, en förbundslösning i Räddningstjänsten Syd samt olika former av avtalssamverkan.
• Att invänta en redovisning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), om hur den kommunala räddningstjänsten ska stärkas för höjd beredskap. Redovisningen ska komma i februari 2026.

Protokollet, med återremissyrkandet i sin helhet, är justerat och klart senast på måndag den 22 september. Då finns det tillgängligt på kommunens webbplats.

– Det var ett väntat beslut. Tyvärr drar detta ut processen, vilket fördröjer besked till våra anställda, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Stoy (M).

Kommunförvaltningen kommer nu att bereda ärendet utifrån återremissen, och beslut tas i kommunfullmäktige vid ett senare tillfälle.

Fakta om minoritetsåterremiss

Enligt kommunallagen kan ett ärende i fullmäktige återremitteras om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Detta blir en så kallad minoritetsåterremiss. Motiveringen till återremissen bestäms av de ledamöter som begärt återremittering. 

Om ärendet tidigare återremitteras på begäran av en minoritet krävs majoritetsbeslut för att ett ärende ska återremitteras på nytt. 

Fakta om Räddningstjänsten Syd

Räddningstjänsten Syd bildades år 2006 som ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Förbundet bedriver räddningstjänst för sammanlagt över 580 000 invånare. Räddningstjänsten Syds beslutande församling kallas för direktion och består av förtroendevalda från samtliga medlemskommuner. Direktionens ansvar och befogenheter regleras i förbundsordningen. Under direktionen finns förbundsdirektören som är verksamhetens verkställande chef. Enligt Räddningstjänsten Syd eftersträvas alltid skalfördelar och synergieffekter.  

Bakgrund

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) måste Sveriges kommuner planera och förbereda för en räddningstjänst under höjd beredskap och krig. Den 1 september beslutade därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att Svedala kommun ska ansöka om medlemskap i Räddningstjänsten Syd. Även Svedala Ungdomsbrandkår lyftes fram i beslutet. Vid förhandlingar om ett medlemskap ska det särskilt tas hänsyn till Ungdomsbrandkårens möjligheter att fortsätta sin verksamhet inom Räddningstjänsten Syd.    

Ett medlemskap i kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd innebär att Svedala kommun får del av den kapacitet och de resurser som finns inom förbundet. Samtidigt blir räddningstjänst och brandstation kvar i Svedala tätort. Dessutom erbjuds all personal tjänst i Räddningstjänsten Syd, och säkerställer därmed att det finns viktig lokal kännedom om kommunen.  

Extern utredning rekommenderar Räddningstjänsten Syd 

Kommunens organisation för räddningstjänst är en av de viktigaste hörnstenarna i ett modernt totalförsvar. Statens analyser om den förändrade säkerhetssituationen i Europa, med bland annat krig och växande klimatutmaningar, har gjort det nödvändigt för Svedala kommun att se över hur vi på bästa sätt kan rusta vår räddningstjänst. Därför beslutade politikerna i räddningstjänstutskottet våren 2024 om en utredning kring hur räddningstjänsten kan organiseras framöver. De externa experterna i Jung Konsult och Ledarskap AB har sett över olika alternativ. Utredningen presenterades i oktober 2024 och rekommendationen är att Svedala kommuns räddningstjänst bör gå med i Räddningstjänsten Syd. 

Utredningen visar att samordning i Räddningstjänsten Syd skulle innebära flera fördelar, såsom:

1. Möjligheten att flytta personal och utrustning dit de behövs mest, vilket ökar kostnadseffektivitet och gör insatserna effektivare.
2. Samordna och skapa spetskompetens inom det förebyggande arbetet.
3. Vara en attraktiv arbetsgivare eftersom en större organisation ger mer utvecklingsmöjligheter för anställda.
4. Vara en mer kraftfull samverkanspart och kravställare i beredskapssystemet för länsstyrelsen, Försvarsmakten, Civilförsvarsområdet och andra viktiga aktörer.

Läs mer om den externa utredningen

Folkomröstning i våras

I maj i år hölls en kommunal folkomröstning om hur räddningstjänsten ska organiseras i Svedala kommun. Av de 17 294 röstberättigade röstade 5 334 personer och 11 960 avstod, vilket ger ett röstdeltagande på 30,8 procent. Utfallet visar att 68,1 procent av de röstande (3 618 röster) vill att räddningstjänsten ska bedrivas i kommunens egen regi. 29 procent (1 541 röster) vill att räddningstjänsten organisatoriskt ska bedrivas i samverkan med andra kommuner, medan 2,9 procent (154 röster) avstod från att ta ställning. Lokala folkomröstningar är alltid rådgivande och beslutsmakten finns hos kommunfullmäktige.

MSB:s analys av framtid och utmaningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort en omvärldsanalys som belyser situationen för den kommunala räddningstjänsten fram till 2030. Enligt rapporten kommer de kommunala räddningstjänsterna i framtiden att behöva prioritera sitt arbete annorlunda mot idag.

Utöver det ”traditionella” uppdraget – att rycka ut och snabbt vara på plats när en olycka har skett – kommer kraven på att verksamheten arbetar mer långsiktigt och förebyggande att öka ännu mer. Samhällsförändringar, förändringar i olyckslandskapet och ökade krav på samarbete, över såväl geografiska som organisatoriska gränser, bidrar till att fokus för räddningstjänstens arbete behöver förflyttas. Räddningstjänstens verksamhet behöver arbeta mer med långsiktig planering och scenarioanalys för att skapa beredskap. Dessutom behövs träning för stora och spektakulära olyckor samtidigt som verksamheten måste fokusera mer på vardagsolyckorna.
Läs MSB:s rapport i sin helhet

Kraven på räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) har också skärpts, och MSB lyfter fram vikten av ökad samverkan mellan kommuner:

”Erfarenheter av inträffade händelser visar att mindre räddningstjänstorganisationer inte är dimensionerade att själva klara av medelstora och stora, komplicerade eller flera samtidigt pågående räddningstjänstinsatser. MSB ser därför att en utökad samverkan bör åstadkommas genom en reglering för kommunerna att ingå i gemensamma räddningstjänstorganisationer. Många kommuner i Sverige har också redan påbörjat, på eget initiativ, denna gemensamma samverkansgruppering.”
Källa: ”Vägledning del 1. Räddningstjänst under höjd beredskap – RUHB”