Ett år i Sverige - Ukrainska Amalia berättar

Nu har du varit här i ett år, hur går det?

- Det går bra. Jag lär mig svenska och engelska och nu även tyska i skolan. Det är roligt! Vi kom hit till Sverige den 18 mars 2022. Det var en jättestor förändring för mig. Allt var så annorlunda. Vi kom hit för min mamma hade jobbat ett år i Sverige för 20 år sen och de personerna hörde av sig när kriget bröt ut och sa att hon kunde komma hit igen.

Vilken var den största utmaningen att komma till Sverige?

- Det var språket! Jag kude ju ingen svenska alls och all undervisning är ju på svenska så det var bara att börja lära sig. Det var svårt i början, man vill ju gärna prata med sina nya kompisar men får inte fram orden. Lärarna har varit jättesnälla och översatt allt till engelska i början men nu behöver de inte göra längre. Jag förstår vad jag ska göra även om jag inte pratar så bra svenska ännu. Jag pratar mest engelska med mina kompisar men även lite svenska.

Vad tycker du är den största skillnaden mellan att gå i skolan i Sverige och i Ukraina?

- Denna skola är mycket större och har fler elever. Skolmaten är mycket bättre här, den är god och det är mycket att välja mellan. Jag tror inte svenska elever hade gillat skolmaten i Ukraina, men det kanske hade varit bra att se skillnaden för då hade de gillat skolmaten mer här. Men sen är skolorna i Ukraina mer strikta. Vi tilltalar aldrig en lärare med förnamn utan både för- och efternamn. Vi har heller inga elevdatorer utan skriver allting för hand i Ukraina. Och vi får ta med allting själv. Här får man böcker, pennor, ja allt man behöver.

Har du känt dig välkommen till Sverige?

- Ja verkligen! Alla lärarna har varit jättesnälla och verkligen hjälpt mig. Redan första dagen fick jag nya kompisar och alla har varit superbra i klassen.