Vi använder kakor (cookies) för att följa upp hur du och andra besökare använder webbplatsen. Vår leverantör sammanställer den anonyma informationen. Du kan blockera kakor men då visas detta meddelande igen. Läs mer om kakor på Post- och telestyrelsens webbplats

Jag godkänner
Hoppa till huvudinnehållet Till startsidan
Tillbaka till nyhetslistan

Att tänka på vid höga temperaturer

Foto: Scandinav/Peter Fischer

SMHI har utfärdat meddelande om höga temperaturer, över 26 grader för de närmaste dagarna. Risken för bränder i skog och mark är i så gott som hela landet stor eller mycket stor, lokalt även extremt stor. I samband med det varma och torra vädret fortsätter brandrisken öka kommande dagar. För små barn, äldre och sjuka ökar risken för värmeslag och uttorkning.

Tips, råd och information nedan om hur vi behöver tänka vid höga temperaturer kommer från SMHI, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 

Hälsoråd vid värmebölja

  • Var uppmärksam på inomhustemperaturen
    Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.
  • Drick mer
    Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som t.ex. grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.
  • Ordna sval miljö
    Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.
  • Ordna svalka
    E
    n kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.
  • Ta det lugnt
    Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
  • Förvara läkemedel rätt.
    Förvara mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.
  • Var uppmärksam
    Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, t.ex. vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.

Ökad risk för bränder och elstörningar

Vid värmebölja ökar brandrisken. Släckningsarbete och räddning kan kräva stora resurser och bränderna orsakar i sig utsläpp av sot och gaser. Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel, och risken för matförgiftning ökar.
Belastningen på elförsörjningen ökar också vid höga temperaturer eftersom kraftverk och serverhallar måste kylas. Vid extrem hetta drabbas järnvägsspår av så kallade solkurvor.

Värmevarningar

Vid höga temperaturer är det Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI som har ansvar för att utfärda värmevarningar. Vid en förväntad högsta temperatur på minst 26 grader tre dagar i följd skickar SMHI ut ett meddelande till alla landsting, länsstyrelser och till utvalda myndigheter. Meddelandet läggs även ut på SMHI:s hemsida.

Om den högsta temperaturen varje dygn bedöms bli minst 30 grader tre dagar i följd utfärdar SMHI en klass 1-varning. Om det väntas vara minst 30 grader varmt längre än fem dygn utfärdas en klass 2-varning. Det gäller även när temperaturen bedöms bli minst 33 grader i tre dygn eller mer.

Publicerad 2019-07-25 kl 15:47
Sidansvarig: Linda Holst