Kommunens krisberedskap
Kontakt
Kommunens krisberedskap innebär att det finns handlingsplaner för de allra flesta tänkbara krissituationer, från en större brand eller trafikolycka till en plötslig naturkatastrof.
Kommunen måste ständigt vara förberedd på att när som helst hantera en krissituation eller extraordinär händelse. Det kan handla om en storbrand, en trafikolycka med ett stort antal skadade, ett skadat vattenledningsnät med odrickbart vatten. Andra exempel är stora störningar i el- och fjärrvärmeleveranser eller en natur- eller miljökatastrof.
Kommunen ska i krissituationer eller extraordinär händelse ha förmåga att:
- samordna, leda och informera (krishanteringsförmåga). I begreppet krishanteringsförmåga ingår kunskapsuppbyggnad, ledningsorganisation, robust tekniskt ledningsstöd och samverkan med övriga aktörer inom krishanteringssystemet.
- genomföra operativa insatser (operativ förmåga).
- motstå störningar i samhällsviktig infrastruktur (robusthet)
Vid kommun krisledning gäller att:
- den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden även ska ansvara för verksamheten under krissituationer (ansvarsprincipen)
- verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden (likhetsprincipen)
- krisen ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället (närhetsprincipen)
Krisplan
Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ska samtliga kommuner och landsting inför varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera en extraordinär händelse. En extraordinär händelse kännetecknas av att den avviker från det normala och innebär en allvarlig störning. Handlingsplanen ska utgå från vad som kommit fram i den risk- och sårbarhetsanalys som alla kommuner ska genomföra.
Frågor och svar om kommunens krisberedskap
