Genomföra

Genomförandeprocessen

Handlingar inför startbesked

När du har fått beslut om bygglov behöver du få ett startbesked innan du får lov att börja bygga. Detta får du genom att ta kontakt med en byggnadsinspektör. Därefter görs en bedömning om vilka handlingar just ditt ärende behöver. Byggherren ska genom olika tekniska handlingar kunna redovisa att de tekniska egenskapskraven kan uppfyllas. Om byggherrens redovisning är bristfällig kan byggnadsnämnden bedöma att en komplettering eller revidering i handlingarna behöver göras innan ett startbesked meddelas.

Reglerna berör följande punkter:

• Bärförmåga, stadga och beständighet.
• Säkerhet i händelse av brand.
• Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.
• Säkerhet vid användning.
• Skydd mot buller.
• Energihushållning och värmeisolering.
• Lämplighet för det avsedda ändamålet.
• Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
• Hushållning med vatten och avfall.

Vilka handlingar behövs?

Kontrollplan

Ett förslag till kontrollplan ska finnas för samtliga lov- eller anmälningspliktiga åtgärder. Kontrollplanen ska fungera som ett verktyg för byggherren för att kontrollera och verifiera att åtgärden kan komma att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen. Kontrollplanen ska bland annat innehålla information om vad som ska kontrolleras, vem som utför kontrollen, hur och när kontrollen utförs och mot vad kontrollens resultat ska jämföras. Kontrollplanen ska fastställas av byggnadsnämnden inför meddelande om startbesked och ska därefter löpande signeras efter att den specifika kontrollen är utförd.

Mer information om kontrollplaner

Brandskyddsbeskrivning

En brandskyddsdokumentation ska tas fram för alla åtgärder med undantag för komplementbyggnader som är högst 15 m². Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters utformning avseende brandskyddet enligt avsnitt 5 i Boverkets byggregler (BBR). I de allra flesta fall krävs en brandskyddsbeskrivning inför ett startbesked som är en härledning till hur brandskyddet ska utformas och hur brandkraven är tänkta att uppfyllas. Med andra ord redovisar brandskyddsbeskrivningen det tänkta brandskyddet medan brandskyddsdokumentationen redovisar det faktiska brandskyddet, det vill säga en relationshandling.

Konstruktionshandlingar eller teknisk beskrivning visande uppbyggnad av grund, väggar och tak.

Konstruktionshandlingarna ska vara upprättade som bygghandlingar och ska vara fackmannamässigt utförda. Dimensioner, konstruktionsmaterial och mått ska framgå tillräckligt väl så att åtgärdens konstruktion helt kan byggas utifrån framtagna handlingar.

Intyg på att konstruktionen är dimensionerad enligt EKS12

Det ska framgå att dimensioneringen av konstruktionen är utförd med dagens gällande konstruktionsregler. Detta kan intygas på olika sätt, bland annat genom en konstruktionsdokumentation, allmänna föreskrifter eller om det framgår på en konstruktionsritning.

Konstruktionsdokumentation

Om byggnaden överstiger 50 kvm och är avsedd för människor att vistas i mer än tillfälligt ska en konstruktionsdokumentation tas fram.

Mer information om hur konstruktionsdokumentation kan se ut finns på Boverkets kunskapsbank

Dimensioneringskontroll för byggnadsverk som innehåller bärverksdelar i SK 2 eller 3

En dimensioneringskontroll ska göras för byggnadsverk som innehåller bärverksdelar i säkerhetsklass 2 eller 3, enligt 25 § EKS. Dimensioneringskontrollen syftar till att eliminera grova fel och bör utföras av en person som inte har varit delaktig i framtagandet av de handlingar som ska kontrolleras. Byggnadsverksdelarnas indelning i säkerhetsklasser framgår av EKS.

Energiberäkning

Kapitel 9 i Boverkets byggregler, BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd om byggnaders energihushållning. Med en energiberäkning visas att kraven för högsta primärenergital, energibehov, effektbehov och U-värden kan uppfyllas för den tänkta åtgärden.

Fuktsäkerhetsbeskrivning

I Boverkets byggregler, BBR, finns det generella kravet att fukttillstånden i material och produkter inte ska överskrida deras högsta tillåtna fukttillstånd. Enligt 6:51 BBR ska byggnader utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa.

Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning.

Yttre VA-ritning

Yttre VA-ritning visar hur fastigheten försörjs med VA. Beroende på om man har kommunalt VA, enskilt VA eller en kombination av båda, visar de yttre VA-ritningarna olika saker. Har man blivit beviljad anslutning till kommunalt VA ska den yttre VA-ritningen visa information om anslutningspunkterna. Det är VA-enheten som beviljar anslutningar och ger information om anslutningspunkter. Har man enskilt VA ska den yttre VA-ritningen visa information om den egna brunnen, det enskilda avloppet samt hur dagvatten hanteras inom den egna fastigheten. Det är miljöenheten som handlägger frågor om enskilt VA.

Mer information om vatten och avlopp
Mer information om enskilt avlopp

Inre VA-ritning

Vatten- och avloppsritningar redovisar vatten- och avloppsystem, det vill säga rördragning, inom byggnaden. Komplexiteten av sådana ritningar kan variera beroende på åtgärden i fråga. Om åtgärden innebär att vatten- och/eller avloppssystem berörs ska dessa ritningar tas fram inför startbesked.

Värmeritning

En värmeritning redovisar byggnadens värmesystem. Det kan exempelvis vara rördragning för golvvärme eller vattenburna radiatorer samt placering av värmepumpar. Komplexiteten av sådana ritningar kan variera beroende på åtgärden i fråga. Om åtgärden innebär att värme berörs ska dessa ritningar tas fram inför startbesked.

Ventilationsritning

En ventilationsritning redovisar byggnadens ventilationssystem. På dessa ritningar framgår bland annat vart ren luft, så kallad tilluft, förs in i byggnaden samt vart den orena luften, så kallad frånluft, tas ut och i vilka kanaler de leds.

Färdigställandeskydd

I vissa fall kan byggnadsnämnden ställa krav på att ett färdigställandeskydd ska finnas inför startbesked. Ett färdigställandeskydd är antingen en försäkring eller bankgaranti som är byggherrens skydd om exempelvis entreprenören går i konkurs under byggnationen eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden. Ett färdigställandeskydd krävs inte för arbeten som byggherren själv utför.

Mer information om färdigställandeskydd

Certifierad kontrollansvarig

Vid komplicerade åtgärder krävs ofta en kontrollansvarig. Huvudregeln är att det ska finnas en kontrollansvarig vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan, med vissa undantag. En kontrollansvarig krävs exempelvis inte vid åtgärder som inte kräver lov eller anmälan, små ändringar av en- eller tvåbostadshus eller byte av färg eller fasadbeklädnad. Det är byggnadsnämnden som bedömer om en kontrollansvarig behövs i det specifika fallet. Om det krävs en kontrollansvarig så är det byggherren som har ansvaret att föreslå vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga. Det är ofta lämpligt att en kontrollansvarig utses redan i projekteringsstadiet, innan beslutet om lov eller startbesked.

Materialinventering

En materialinventering bör alltid göras före åtgärder som omfattar bygg- eller rivningsåtgärder, enligt Naturvårdsverket. Det är en förutsättning för att kunna förebygga avfall och att ta hand om bygg- och rivningsavfall på ett säkert sätt. I en materialinventering ska det framgå vilka olika typer av avfall som kan tänkas uppkomma vid rivningsarbeten samt hur detta avfall ska tas om hand. Materialinventeringen ska främja materialåtervinning i den mån det är möjligt samt avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Skadedjursintyg

Om skadedjur misstänks finnas i objektet som ska rivas eller om byggnaden har varit uppvärmd och rivningsavfallet ska återanvändas, kan ett skadedjursintyg komma att begäras in. Det bör även framgå av kontrollplanen att en kontroll mot skadedjur i material som återanvänds eller slängs ska göras. Kontroll av skadedjur vid rivning har sin grund i 5 kap. 17 § plan- och byggförordningen.

Geoteknisk undersökning

En geoteknisk undersökning är ett dokument eller rapport som redovisar grundförhållanden och geotekniska förutsättningar för byggnadsverket. Den geotekniska undersökningen är speciellt viktig för att konstatera att markens geologiska sammansättning kan stå emot konstruktionens påfrestningar. Den kan således bidra till att konstruktionen uppförs med minimerad risk för bland annat sättningar och bristande stabilitet.

Arbetstagarintyg

Berörs arbetslokaler eller personalrum behöver en representant för arbetstagarna intyga att de har tagit del av de planerade åtgärderna.

U-värdeberäkning

U-värde är ett mått på hur bra ett material isolerar, det vill säga hur mycket värme som passerar genom det. Ett lägre U-värde innebär bättre isoleringsförmåga. Det används ofta för att beskriva isolering i fönster, väggar och tak. Ett lågt U-värde innebär mindre värmeförlust, vilket är viktigt för energieffektivitet i byggnader.

Vid nybyggnad av bostäder framgår kraven för energihushållning i BBR 9:2. Om kraven efter ändringar i byggnaden inte kan uppfylla kraven på primärenergital som anges i BBR 9:2, ska i stället U-värden för klimatskärmen enligt tabell 9:92 i BBR eftersträvas.

Produktdatablad för solpaneler och växelriktare

Produkter som används ska vara CE-märkta, vilket ska framgå av produktdatabladet, eller på annat sätt vara av godkända egenskaper som framgår av BBR 1:4.

Prestandadeklaration för eldstäder och rökkanaler

Av prestandadeklarationen ska det tydligt framgå att kraven för utsläpp av kolmonoxid (CO) och verkningsgrad uppfylls, enligt tabell 6:7412 BBR.

Grannemedgivande

För anmälningspliktiga åtgärder som hamnar närmre än 4,5 meter från grannens tomt- eller fastighetsgräns behöver den berörda grannen ge ett medgivande för åtgärdens placering. Ett sådant bör vara skriftligt och det ska tydligt framgå (med mått och eventuellt en planskiss) att grannen har förstått placering av åtgärden.

Ytterligare handlingar

I vissa fall kan ytterligare handlingar utöver nämnda behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. Dessa kan variera beroende på typen av ärendet.

Tekniskt samråd

Tekniskt samråd är ett möte där du tillsammans med en av våra handläggare och din kontrollansvarige går igenom ditt byggprojekt och fastställer kontrollplan och de andra underlagen som vi efterfrågar. I mindre projekt är det inte alltid det behövs ett tekniskt samråd, det är en bedömning vi gör.

Efter det tekniska samrådet, kan du eventuellt behöva revidera, eller komplettera med ytterligare handlingar. När dessa inkommit och godtagits kan vi utfärda ett startbesked.

Boka tid för tekniskt samråd

Boka tid för tekniskt samråd med en byggnadsinspektör på registrator.bmn@svedala.se eller kontakta oss under våra telefontider. 

Starta och genomför byggnationen

Förutom lov behöver du alltid ha ett startbesked innan du får börja bygga. Ett startbesked är ett beslut som fattas när du har visat att projektet kan antas uppfylla alla krav som ställs enligt lagstiftningen.

I mindre projekt kan du få ditt startbesked samtidigt som du får ditt beslut om lov. Även om du får startbesked direkt behöver du vänta fyra veckor efter det att lovbeslutet kungjorts innan du börjar bygga. I större eller mer komplexa projekt krävs ett tekniskt samråd innan du kan få ett startbesked.

Om du, under byggnationen, behöver ändra eller förtydliga något så ska du kontakta din handläggare och diskutera detta. Byggnadsnämnden kan i vissa fall meddela ett nekat startbesked om det anses att de tekniska egenskapskraven inte kan uppfyllas, om det råder tveksamheter i byggherrens egenkontroll eller om handlingarna av någon omständighet inte anses vara kompletta.

Avviker du från det som vi gett lov för eller avtalat på det tekniska samrådet kan det leda till att vi inte kan ge slutbesked. Beroende på avvikelsen kan det krävas ett nytt bygglov eller att ni måste återställa till det senaste beviljade bygglovet.

Arbetsplatsbesök

Ett arbetsplatsbesök innebär att vår handläggare i ärendet kontrollerar på plats om ditt bygge eller projekt följer kontrollplanen och det givna bygglovet.

Vi ska alltid göra ett arbetsplatsbesök om startbeskedet avser ett stort eller komplicerat byggprojekt eller om bygg- och miljönämnden och du är överens om det vid det tekniska samrådet. 

Boka tid för arbetsplatsbesök

Boka tid med en byggnadsinspektör på registrator.bmn@svedala.se eller kontakta oss under våra telefontider.

Slutsamråd

När ditt bygge närmar sig sitt slut är det dags för slutsamråd. På slutsamrådet ska du som byggherre, din kontrollansvarige och eventuellt andra som har med bygget att göra, närvara.

Under mötet går vi bland annat igenom utlåtanden som den kontrollansvarige gjort och ser efter så att du har följt kontrollplanen. Detta möte ligger sedan till grund för att du ska få ditt slutbesked. Slutsamrådet sker oftast på byggplatsen och inspektören gör en bedömning om du har utfört byggnationen enligt överenskommelse och bestämmelser.

Boka tid för slutsamråd

Boka tid med en byggnadsinspektör på registrator.bmn@svedala.se eller kontakta oss under våra telefontider.

Beslut om slutbesked

Slutbesked

När du visat att alla krav för åtgärderna enligt bygglovet, kontrollplanen, startbeskedet och eventuella kompletterande villkor är uppfyllda så kan vi utfärda ett slutbesked till dig. När du fått slutbesked får du ta din byggnad i bruk och börja använda den. Om du tar byggnationen i bruk innan du fått slutbesked kan detta leda till att du får en byggsanktionsavgift.

Interimistiskt slutbesked

Om vi bedömer att det finns brister som inte är obetydliga och som behöver åtgärdas eller att en kontroll behöver göras senare så meddelar vi dig ett så kallat interimistiskt slutbesked. I det beskedet beskriver vi i vilken omfattning du får använda byggnaden. När du har genomfört åtgärderna kan du få ditt slutbesked.

Tekniska egenskaper

Byggnadsverk ska uppfylla väsentliga egenskapskrav i fråga om bärförmåga, brandsäkerhet, hänsyn till hygien, hälsa och miljö, skydd mot buller med mera under en ekonomiskt rimlig livslängd och med normalt underhåll. Totalt är det nio punkter.

Lagens nio punkter:

• Bärförmåga, stadga och beständighet.
• Säkerhet i händelse av brand.
• Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö.
• Säkerhet vid användning.
• Skydd mot buller.
• Energihushållning och värmeisolering.
• Lämplighet för det avsedda ändamålet.
• Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
• Hushållning med vatten och avfall.